Kulturhistoria

Vi är stolta att ha äran att bo i dessa kulturhistoriskt intressanta hus med dess omgivning.  Området är klassat som riksintresse vilket innebär att vissa delar och aspekter av området är kulthistoriskt viktigt att bevara. Vår förening vill såklart vara med och bevara och förvalta våra hus, omgivningen och därmed Hästhagens unika karaktär. 

I den kulturutredning som ligger bakom områdets klassning som riksintresse har vi klippt ut nedan. Hela utredningen finner ni under dokument.

Hästhagsterrassen:

Karaktär och bevarandevärda detaljer:

-Byggnadens skala och takform

-Gult fasadtegel

-Fönsterstorlek och fönstersättning, enluftsfönster med smalt vädringsfönster, smala källarfönster

-Entré med trädörr och intilliggande sidoljus i klarglas

-Skärmtak och nummerskyltsarmatur ovan entré

-Indraget väggparti vid balkonger med tak med takfotstassar

-Balkongräcken med spjälor, i grön kulör

-Takutsprång

-Pulpettak med svag lutning, belagt med svart takpapp

-Murad skorsten i gult tegel

-Tomt utan omgärdande staket

-Cykelställ, där det finns bevarat

Historik

Den terränganpassade bebyggelsen med hus i park utvecklas till sin fulländning i

Hästhagens bostadsbebyggelse, planerat av Olof Thunströms i KF:s regi. 

Byggnaderna i området (Hästhagen) hålls samman med sakliga

avskalade arkitekturen och där det gula teglet får framträda. 

Karaktärisering

Hästhagens kvaliteter ligger dels i den sammanhållna arkitekturen och det gula fasadteglet och dels i områdets planering enligt hus i park principen. Byggnaderna har placerats med hänsyn i förhållande till naturen. Karaktäristiskt är de sparade tallar och berghällar, vilket är ett viktigt karaktärsdrag i miljön. Ett annat viktigt karaktärsdrag är den flytande gränsen mellan privat och offentlig mark, också enligt principen hus i park. Vägarna i området är smala och anpassade till terrängen vilket även gör att naturen får dominera. Byggnadernas avskalade arkitektur är känslig för ovarsamma förändringar. 

Vid framtida renoveringar i området bör det ursprungliga uttrycket eftersträvas.

Motivering

Hästhagens sammanhållna bebyggelse planerade enligt hus i park-principen, utgör ett av Gustavsbergs tydliga årsringar med bostadsområden planerade av Olof Thunström i KF:s regi. Helhetsmiljön och bebyggelsen arkitektoniska kvaliteter har höga kulturhistoriska värden. Som ett synnerligen homogent bostadsområde planerat under 1940- och 50-talen, utgör området utgör ett av riksintressets uttryck.

ThunOlle  och arkitekturen 

Föreningens tre radhuslängor med 20 hus ritades av arkitekt Olof Thunström och byggdes 1952. Husen är i funkisstil, ”minimalistiska med ett tidlöst formspråk” samt ”sparsmakade men ändå med finess” enligt Värmdös tidigare kommunantikvarie, Johan Aspfors.

Thun-Olle som var arkitekt vid Kooperativa Förbundets Arkitekt- och
ingenjörsbyrå (KFAI) är arkitekten bakom många hus i Gustavsberg; Runda
Huset, lamellhusen och punkthusen i Hästhagen, Kvarnbergsskolan,
konsumbutiker och fabriksbyggnader. Men även andra byggnader såsom
KF-huset vid Slussen i Stockholm. Många av dessa var långt före sin tid
och rönte stor uppmärksamhet.

Olof Thunströms första kontakt med Gustavsberg var på 1920-talet, då
han sommartid bodde på Skeviks gård. Han fascinerades av möjligheten
till friluftsliv i ursprunglig natur och av samspelet mellan åkrar,
ängar, berg, sjöar och fjärdar. När bebyggelsen i Gustavsberg
planerades, insåg Thun-Olle skärgårdsnaturens stora miljövärde. När
exempelvis Hästhagen byggdes, fick husen krypa in mellan bergsknallar
och ursprunglig vegetation. Detta var i en tid då småhusbebyggelse i
allmänt lades på åkrar och ängar. Hästhagen är därför fortfarande ett
område som studeras som god förebild.